No shit sherlock

Trodde inte jag skulle länka till något som Dick Erixon har skrivit efter hans subjektivistiska kritik av Carl Svanberg och Stefan Karlsson’s kritik av hans åsikter om liberalers kritik av honom för att han försvarar Irakkriget på altruistiska grunder, men i det här inlägget så måste jag säga att Dick har flera poänger. Det gäller framför allt liberaliseringarna eller snarare bristen på dessa när det gäller företagssamheten (Naturligtvis vore det allra bästa om staten gav helt fan i ekonomin och företagssamheten). Skillnaden mellan mig och Dick är dock att jag är inte det minsta förvånad, jag och många varnade för detta redan före valet (Även om jag står för att en borgerlig regering är en liten liten anings bättre än en vänsterregering, speciellt om vänsterpartiet och miljöpartiet skulle få seriöst inflytande över politiken). Det handlar inte om att dra ner staten en eller två procent, det handlar om att reducera staten till nattväktarstatsfunktionerna (Jag inser att det kommer inte att ske på en gång) så snart som möjligt, men det finns inga visioner eller någonting inom borgerligheten. Det finns ingen filosofi i grunden av den svenska politiken och det är det stora felet, det blir bara pragmatisk mischmasch.